Lyckligare än någonsin!

Har världens finaste pojkvän som är allmänt bäst, han får mej att le när jag inte själv ens orkar det, hans leende lyser upp min vardag, han som får mej att klara mej igenom dagarna, han väntar på mej när jag kommer hem från praktiken eller skolan. Han är allt jag vill ha, min egna prins, mitt liv och min andra halva! 
Skulle kunna skriva hur mycket som helst men ingen läser ändå! 


Igår gjorde jag en hyfsat stor förändring, efter 2-3 år så har jag äntligen klippt mej, och inte nog me det så har jag färgat mitt hår och är grymt jäkla nöjd! Kommer nog att fortsätta på denna färgen tills jag tröttnar riktigt ordentligt haha.. 
// Glad tjej! :)


Ska jag, eller ska jag inte?

Jag har funderingar på att börja blogga igen, kanske inte skriva 14 inlägg per dag men iaf kanske 1, bara för att kunna skriva av mej någonstans och dela me mej av lite tankar, hur mitt liv rullar på osv. Vad tycker ni? Borde jag satsa eller bara lägga bloggen åt sidan? 

Idag va jag iaf i skolan för första gången i år och de va väl lite segt att åka in ditt en dag innan man egentligen börjar, men failar man på saker får man ta det. Men jag klarade iaf allt idag vilket känns riktigt bra. Mindre bra känns det att ja och min boy bråkat/tjafsat så känner mej inte som världens underbaraste flickvän idag, vill bara lyckas lösa allt och få tillbaka det underbara jag och han har.. Vill inte förlora människan så ska kriga och göra allt för att ha kvar honom, allt för att inte bli lämnad, allt för att få honom glad igen. Han förtjänar det.. 
 
Baby ifall du läser det här så vill jag att du ska veta att jag älskar dej mer än något annat och vill dela resten av mitt liv me dej! <3



Ren kärlek

Att bli väckt av en puss av den man älskar mest får en ju bara att bli hur lycklig som helst! Jag tror jag har världens finast pojkvän, både på insidan och utsidan! :*
Jag e så sjukt lycklig nu, så den som förstör det här kan gå och ta sig någonstans för mitt hjärta är mitt och kommer alltid att vara mitt hjärta/min prins! 
Att kärlek kan förändra ens liv så mycket som de gjort me mitt, såhär lycklig har jag inte varit på länge, inte känt mej så hel heller för den delen. Men när han kom in i bilden så förändrades allt och jag är nu hel! 
I love u bejbi! :*<3



1/1-14

Första dagen på det nya året börjar helt awesome, och sista dagen slutade lika awesome! Fick vara med den personen som lyser upp mina dagar och betyder mest för mej, vaknar upp bredvid honom och skiner upp som en sol. Sjukt glad över att ha min älskling för mej själv, över att bara vara med honom gör mej hel, att se honom lycklig! 
Jag tror inte han anar hur jävla mycket han egentligen betyder för mej, det är något så sjukt hur mycket känslor man kan ha för någon och hur det kan förändra ens liv på bara någon dag. Jag minns inte ens när jag var så här lycklig senast, det är något med honom som får mej att känna mej så sjukt omtyckt och älskad och dessutom är han ju den sötaste och underbaraste killen på denna jord! 
Nu ska jag bara bevisa för honom hur mycket jag älskar honom och hur mycket jag uppskattar allt han gör, lite mer än 1 månad med min prins och fler ska det bli! 
Nu ska jag försöka göra så det här året blir bättre än det förra, glömma folk som bara tryckt ner mej och leva för min pojkvän, familj och nära vänner!
Btw Jag Älskar Dej bejbi! <3

Ha ett gott nytt år! 



Happy!

Att vakna upp bredvid den man tycker om, se den personen sova är så sjukt underbart. Att veta att man har någon som uppskattar en oavsett hur man ser ut, ofixad/fixad. Bara veta att man har någon som tänker på en, hör av sig till en och bara verkligen visar att han bryr sig är ren lycka! När man bara ser att man fått ett sms från personen eller när personen ringer och man skiner upp i ett leende, den känslan går inte att beskriva, efter allt jag blivit nertryckt för ser han som något positivt för det visar hur stark man har varit, oavsett om man har brutit ihop i tårar så är man ändå starkare nu. 
Att hitta en person som mer eller mindre vet vad man gått igen, som mer eller mindre tvingar en att prata just för att hjälpa mej att gå vidare, en person som stärker mitt självförtroende, som stöttar mej genom allt och alltid finns bakom ryggen.. Ren kärlek, bara hoppas att det kan sluta lyckligt och inte i tårar denna gång! 



Vart ska jag ta vägen?

Jag blir bara svagare och svagare för varje dag som går, vet inte ens varför jag håller fast vid dej.. Du var den personen som fick mej att gå upp på morgonen, den som gjorde så jag kämpar mej genom dagen, nu är det tvärtom.. Det är du som får mej att ligga kvar i sängen dag ut och dag in, du gör så jag får kämpa mej igenom en hel skoldag me gråten i halsen, du bryr dej inte ens om att jag mår skit för det skämtar du bara om.. Jag förstår inte vad jag har gjort för att förtjäna denna skiten.. Jag har ALDRIG skadat dej på något sätt, vill alltid dej väl, vill alla i min närhet väl.. Men just du spottar bara på mej, trampar på mej som om jag inte är värt något alls.. 

Visst jag är fan inte världens finaste tjej som man kan hitta, men jag har känslor som vilken människa som helst, jag klarar inte av att ta mer stryk nu, det går inte.. Snart kommer jag gå under på riktigt, jag kanske visar mej stark men på insidan dör en liten bit varje dag.. Varför ska jag just råka ut för det här? Du har lixom andra du kan trycka ner, inte för att det är okej.. Men lixom jag är den svagaste du har vid din sida och du väljer att göra så mot mej? varför kan jag inte bara låta dej gå, jag pallar inte mer nu, jag är inte van vid att bli behandlad som skit av den personen som sägs tycka om mej..
 
 Det sägs ju att man ska bli sårad för att bli starkare och för att hitta sin andra halva, men kan säga att det känns jävligt långt borta nu, efter att man blir så ner trampad så kommer jag verkligen inte kunna öppna mej för någon, kommer bli inlåst i min bubbla ännu mer, hålla mej undan ännu mer och förbli den blyga som inte säger något, som alla kan trycka ner och veta att jag ändå bara tar all skit och "förlåter" personerna.. 

Tårarna bara rinner, förstår inte hur mycket tårar man kan ha i sig, vill bara gå och lägga mej och ligga i min säng i månader tills allt bara rullar vidare, tills allt har blivit bättre.. Allt jag vill är att vara glad igen, vill gå tillbaka till gamla Nathalie som alltid skrattade och var glad..

Vill vara liten igen, så man slipper alla dessa problem, inga bråk, inga kärleks problem, allt var bara gulligull när man var liten. Men antar att livet inte alltid ska vara lätt, man måste väl ha motgångar. Men denna motgång vägrar försvinna.. 
 
Throw back the time, when everything was good.. :(
 
 
 

-

Nu ger jag seriöst upp, gett dej chans efter chans, förlåtit dej flera gånger, gråtit över dej för mycket. Jag kommer ALDRIG kunna släppa dej, men jag måste nog, du gör samma sak mot mej om och om igen för du vet att jag kommer förlåta dej oavsett vad det handlar om. Jag har tagit så sjukt mycket skit ifrån dej men ändå hållit fast vid dej, jag önskar att du hade kunnat se det tidigare, för du kommer äskert inse det snart och då kommer det nog tyvärr att vara försent för dej. Jag hatar dej men älskar dej ändå.. 
Att ett humör kan ändras så sjukt jävla fort, jag borde anat att detta skulle hända igen, men vill inte intala mej det därför jag mår som jag gör.. 
Förstår inte vad jag har gjort för att jag ska förtjäna att bli behandlad som skräp, få mitt hjärta krossat gång på gång, och sen att du låtsas som om inget har hänt gör ännu ondare, sen att du kommer och säger att du älskar mej, vill ha mej osv men eftet typ 1 dag så är man skräp igen för då har du fått kontakt me någon annan. 
Det var du som fick mej att le, det va du som fick mej att längta efter ngt, du som gjorde mej hel, du fick mej att tro att du kunde ändrats, men efter ett halvår började helvetet, jag började få ångest, började må dåligt, förlät dej väldigt ofta, BARA för att jag verkligen tyckte/tycker om dej, och att jag bryr mej om dej. Men du tog allt som en lek, visst du har inte haft det så jävla lätt men att driva om känslor hit och dit det gör man inte om man inte vill att folk verkligen ska må dåligt.. 
Jag vet inte vad jag ska ta vägen längre, jag pallar inte gråta, pallar inte tänka på allt, vill bara gräva ner mej och försvinna långt här ifrån, slippa tänka på allt, jag vill vara liten igen, inga kärleks problem, inga bråk, man umgicks me allt och alla, inget utssendefixerat samhälle. ALLT var bättre när man va liten, jag ger seriöst upp snart det går inte längre..Du var en av de ljuspunkter jag hade i livet..
 
 
 

Lyckad brud..

Denna dag har varit väldigt seg, tog me mej 2 av mina bröder och drog in till stan för att möta min fina farmor, sen åkte vi tillbaka. Mitt humör är inte det bästa, vet inte vad jag ska göra längre. Ena sekunden glad andra e jag down igen, så trött på det vill hitta någon som bara kan göra mej glad och inte allt på samma gång.

Juste som rubriken säger att jag är en lyckad brud, haha jag lyckades bryta tån imorse så den ser ut som en jävla korv och jag kan inte ha skor roligt värre. Fast har ju alltid sagt att jag vill bryta något, dock har det varit benet eller armen bara för att lixom, men det blev min stackars tå ist haha. Fråga inte hur jag lyckas, det jag kan säga är att är man klantig så är man ;)


Första riktiga inlägget då!

Ja som ni ser har jag skaffat en blogg, har dock haft en innan men tänkte börja om lite från början. Kan ju berätta lite om mej iaf. 
Jag heter Nathalie och är som sagt 18år gammal och pluggar sista året på gymnasiet. Jag är en väldigt lat men oftast glad person, jag har fått ta en hel del skit, men jag står fortfarande upp och försöker göra så gott jag kan me livet. Min blogg kommer att handla om lite allt möjligt, har ingen direkt tanke bakom den utan känner bara för att kanske skriva av mej vissa dagar, och vissa dagar kanske jag bara har allmänt tråkigt osv! 
 
Nu försöker jag bara hitta någon som kan göra en riktigt fin design till mej då jag suger apa me sånt, så om du känner någon eller själv kan göra så är det bara att kontakta mej på något sätt. Skulle bli sjukt glad för då kan jag komma igång riktigt ordentligt med bloggen. 
 
// Nathalie
 

Välkommen till min nya blogg!

Mitt första inlägg.


Om

Min profilbild

Nathalie

Heej, jag heter Nathalie och är 18 år gammal. Här kommer ni få läsa lite om skolan, känslor, tankar, ja lite allt möjligt!

RSS 2.0